Lagunens filmarbete!

16 10 2016

En film att visa för föräldrar, kompisar på Lagunen, barn på andra avdelningar, andra pedagoger, studiebesök. Sprida budskap om att använda IKT som ett verktyg, inspirera andra att börja använda som ett redskap, ett komplement!
Mål: Språk och kommunikation. Utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Urskilja teknik i vardagen, forma konstruera och utnyttja material och teknik, skapande processer. Barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära. Viktigt att börja på en nivå att intresset växer att vilja lära sig mer!
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt!

Rita tillsammans med barnen Kevin 3 år, Ella 3 år, Amalia snart 3 år. 



Annonser




Lagunen påbörjat programmering.

11 10 2016

Barnen lär sig programmering via Bee-bot.

Barnen blir producenter istället för konsumenter!

Bra för vidareutveckling, språk och kommunikation, 

matematik, skapande, urskilja tekniken i vardagen.

Enl. Lpfö 98 Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer…





Gästinlägg av Moa Nilsson

28 09 2016

Ned stående text är ett blogginlägg av Moa Nilsson, som under våren 2016 fick en inblick i en del av LekMiT på Lagunen på Ankarets förskola.

Att peka är att vara – om tillblivelser och flyktlinjer i förskolans arbete med IKT

  • Kan man fika på en Ipad?

Den frågan ställer en pedagog till en grupp barn som sitter och utforskar appen Toca Boca teaparty. Barnen är inte speciellt intresserade av att svara på pedagogens fråga utan fortsätter istället att dela ut kakor till alla fat och fylla saft i alla glas som ryms runt bordet i appen. När ytterligare en stund har gått lutar sig ett av barnen bakåt och suckar.

–       Är du mätt? frågar pedagogen

–       Ja, jag åt macka innan jag kom hit, svarar barnet

Barnet som känner sig mätt ser också väldigt mätt ut, och tittar nästan med avsmak på de kakor som ligger kvar på faten. Enligt det här barnet är det möjligt att ”fika på en Ipad” och bli mätt av virtuella kakor.

Vad är nu det här? Jo, det är ett gästinlägg på denna blogg av mig, Moa Nilsson. Jag är verksam som förskollärare i Bergsviken samt masterstudent i utbildningsvetenskap vid LTU. Vad gör jag här? Jag hade förmånen att under våren 2016 få möjlighet att genomföra en studie kring att arbeta med digitala verktyg i förskolan på Ankarets förskola avdelning Lagunen. Som avslutning på projektet fick jag, med tillstånd av Lagunens personal, bjuda in till ett samtal som kom att handla både om studien jag gjort och vad jag sett men även om att ha en forskare närvarande i verksamheten. Vid detta samtal lovade jag Ulla-Karin att gästspela på bloggen, så här kommer nu lite tankar och funderingar kring vad som kan hända när IKT används i förskolan.

Att ikläda sig rollen av att vara forskare innebär att en måste välja utgångspunkt och perspektiv, jag valde att ta en post-humanistisk utgångspunkt, och ställde mig sedan följande frågor: Vad uppstår i mötet mellan barn, pedagoger och andra aktörer när IKT används i förskolan? Vilka intra-aktioner möjliggörs när IKT används i förskolan? Hur kan ett post-humanistiskt perspektiv bidra med förståelse för de yngsta barnens meningsskapande och kommunikation? Det post-humanistiska perspektivet innebär att världen förstås som en plats där det sker ständiga samtillblivelser, alltså att både vi människor och allt runt ikring oss, levande som dött, ständigt är i färd med att skapa varandra. I dessa samtillblivelser är människor, idéer och tankar länkade till varandra i ett trassligt närverk, även kallat rhizom. Längst ner i inlägget ger jag några tips på vidare läsning kring det post-humanistiska perspektivet.

Vad var det då som hände på Lagunen? Eller rättare sagt, vad var det jag såg och hur har jag utifrån mina utgångspunkter tolkat det? För det är viktigt att framhålla att jag på intet sätt sitter inne med sanningen, det jag kan göra är att ge en bild, min bild. Det korta svaret är att det hände mycket. Det blir tydligt att förskolan positioneras och positionerar sig ständigt i relation till omvärlden. Det finns uppfattningar om vilket lärande som är viktigt och som ska ta plats i förskolan. Jag uppfattar att området små barn och teknik är laddat och att det finns en spänning mellan att se tekniken som ett hot eller som en möjlighet. Det som då händer när IKT kommer in i förskolan är att förskolan måste relatera och på något sätt kommentera hur de förhåller sig i denna fråga. I min studie kommer detta till uttryck genom uttalanden som ”Vi spelar inte på våra lärplattor”. Där också ordet lärplattor skickar signaler om vilka typer av aktiviteter den ska användas till. Detta är ett exempel på hur ett ting, i detta fall en iPad, materialiseras till en lärplatta. När iPaden möter förskolans kontext blir den till en lärplatta. I en ständig materialiseringsprocess blir även barn, pedagoger, teknik, frökenrumpor, ”slingerormar som i Agnes”, Lagunenskogar och Babblare till. När den tidigare nämnda te-partyapp introducerades säger pedagogen ”Är det bara kakor, inga mumsiga mackor?” som en kommentar till fikautbudet. Dessa uttalanden kommer att påverka vad som görs med och på vilket sätt IKT används i förskolan.

Genom att välja ett post-humanistiskt perspektiv kan fokus sättas på intra-aktioner. Alltså relationer mellan vilken organism eller vilken materia som helst där gränserna mellan de olika ingående entiteterna är otydliga eftersom de är beroende av varandra för sin existens (Lenz Taguchi, 2012). I det inledande exemplet med Ipad-fikat utmanar barnen gränserna för vart de själva slutar och lärplattan börjar. I det mellanrum som uppstår i intra-aktionen är det möjligt att “fika på en iPad” och bli mätt av virtuella kakor då det inte sker någon uppdelning av kroppen och tanken.

I ett rhizom som ständigt förgrenar sig i olika riktningar och dimensioner uppstår flyktlinjer, alternativa idéer som erbjuder möjligheter till nya handlanden. Dessa flyktlinjer uppstår hela tiden men om de inte fångas kommer de inte att framträda. I min studie blev det tydligt att barnen synliggjorde flyktlinjer hela tiden, när dessa inte bejakades av pedagogerna försvann ett tillfälle för barnen att dela med sig av sina erfarenheter. Med det inte sagt att det alltid är bra att följa alla flyktlinjer, men det synliggör vem som har makten att definiera vad som är viktigt.

Jag vill återigen rikta ett stort tack till pedagoger och barn på Lagunen för att jag har fått vara med er i ert arbete. Jag tycker att det är både viktigt och modigt att släppa in forskare i verksamheten. Vi kan lära tillsammans, lära av varandra och skapa möjligheter att bli till på nya sätt som pedagoger, som forskare, som förskola och som människor.

 

För vidare läsning kring det post-humanistiska perspektivet se exempelvis:

Holmberg, K & Zimmerman Nilsson, M-H (2014). Cyborger och rhizom i förskolans musikverksamhet.

Posthumanistiska begrepp i rörelse. I: Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 2-3 2014, s. 193-212

Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (red.) (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.





Ankarets förskola avd. Lagunen Vi har påbörjar att göra film….

12 09 2016

Tanken är att vi ‘stora’ på Lagunen (2 st 3 år) ska filma delar av vår verksamhet! -Vad vill vi visa/filma och att sedan visa i första hand våra föräldrar/kompisar på föräldramötet eller i hallen! Att barnen gör det från grunden och att de senare bearbetar filmen, berättar vad vi gör här på lagunen.

Enl. läroplanen Lpfö-98 Att skapa kommunicera med hjälpas olika uttrycksformer….med hjälp avtal och skriftspråk….forma, konstruera och nyttja material och teknik..

Språk och kommunikation främjas.

Förskolan skattgrävarn efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter…

​​
​​

Kevin filmar Ella som gör iordning frukostmackan!


Ella filmar Kevin som nyss gjort en Playdoh-deg med Ella och Simone.





Puppet pals

10 05 2016

Nu har vi äntligen kommit igång med att göra våra filmer i Puppets Pals. Tillsammans med Moa som kommer till oss på studiebesök från Luleå Universitet. Tanken är att vi ska göra tre filmer som vi ska visa på Ankarets Film Festival. Filmerna kommer att handla om Babblarna som kommer att hitta på mycket skoj.





Ankarets förskola Lagunen: Instagram

13 04 2016

En del av vårt arbete med Lekmit har varit att starta en Instagram. Instagram är för oss ett verktyg att kunna ge föräldrarna en inblick i vår verksamhet. Med små bilder kan vi på ett enkelt och smidigt sätt visa och förmedla saker och situationer som barnen har varit med om under dagen. Tanken är att instagram ska vara ett komplement till det man hinner samtala om i hallen då barnet lämnas/hämtas. Bilderna kan vara allt från att visa att vi idag har arbetat i ateljén till att ge råd om att det är dags att skicka med stövlar till barnen.

Vi hoppas även att instagram kan vara ett kommunikationsverktyg mellan barn och vuxna i hemmet. Genom att kolla på bilderna tillsammans med sitt barn kan det stimulera till samtal om vad barnet har gjort under dagen, dess tankar och funderingar.

Föräldrarna har fått ge sitt medgivande om just deras barn får publiceras på sidan. Vi har ändå valt att inte visa barnens ansikte eftersom vi aldrig kan lova att bilderna inte delas vidare.

”Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten..” (s.13 LPfö98)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra” (s.10 LPfö98)

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa” (s.10 LPfö98)

”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande” (s.13 LPfö98)

img_0081 img_0082





Uppgift 1 Lagunen

8 02 2016

Uppgift 1Vi på våran avdelning jobbar med Språk och Kommunikation som en röd tråd i vårt arbete med barnen. Därav har vi valt dessa områden i läroplanen att arbeta med.

Vilka delar ur läroplanens första del vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?

Att sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Att sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter

Att barnen får möjlighet att utveckla sitt språk och kommunikation

Att skapa och kommunisera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och media i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.

Hur tar vi reda på barnens förkunskaper?

Vi får prata med barnen om lärplattans funktion och därigenom få svar om barnens kunskaper. 

Vilka av målen och riktlinjerna är aktuella i arbetsområdet?

Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik. 

Vilka innehåll behöver arbetsområdet för att barnen ska kunna utvecklas i riktning mot de valda övergripande målen?

Vi kommer att arbeta med lärplattan och olika appar där man kan skapa sagor, film för att kunna utveckla det verbala språket. Vi har byggt en pedagogisk kub där vi kan projicera film, mönster, färger mm som ger tillgång för barnens språkliga utveckling. 

Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?

Vi kommer att använda oss utav lärplattan och låta dem arbeta i par och i mindre grupper. När vi arbetar med att göra sagor, får barnen ett bättre nyanserat språk. De får också chans till att träna på kommunikationen mellan varandra.

Vilka arbetsformer som stämmer överens med ”mål och riktlinjer” kan vi använda oss av i arbetsområdet?

Genom att barnen får arbeta med lärplattan både enskilt och i mindre grupper. Tanken är att barnen kommer att få ta bilder samt filma till en början.

Kan vi inom ramen för arbetsområdet samverka med andra förskolor, förskoleklass…??

Barnen får visa upp sina filmer för de övriga avdelningarna här på vår förskola. Vi kommer att inbjuda andra förskolor som är med i LeKMiT projektet för en samverkan, via FaceTime. Vi ser framemot att sammarbeta med Ostronstigens förskola med bl.a. facetime.

Hur kan vi informera och samverka med föräldrar?

Genom den dagliga kontakten med föräldrarna, samt att använda oss utav QR-koder för att de i sin tur kan föra en dialog med barnen. Hemma och på förskolan, vad de har gjort under dagen! Införa ett låst Instagram konto, där barnen kan lägga ut en bild från ett tillfälle under dagen som föräldrarna tar del av.

Hur dokumenterar vi arbetat så att alla barn uppmärksammas?

Genom att filma, ta kort som visar barnens arbete samt deras inflytande över händelser i projektet. Genom det kan vi lättare reflektera, utvärdera och gå vidare i vårt arbete. Vi går försiktigt fram så att ALLA barn är med, utifrån sin egna förmåga.

Hur kan vi använda dokumentationen för att reflektera utmana oss själva och barnen vidare i temat, samt utvärdera arbetsområdet och vår verksamhet?

Återkomma genom att titta på filmerna och korten tillsammans med barnen och föra en dialog med dem.

 Ankarets Förskola avd. Lagunen








%d bloggare gillar detta: