Uppgift 5

16 12 2014

Lärande i olika former

Vi anser det viktigt att lärandet utgår från elevernas erfarenhetsvärld och intressen. Undervisningen planeras med hänsyn till olika inlärningsstilar, visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Eleverna får se, höra och göra experiment och praktiska övningar. Trots att vi arbetar för att stärka gruppkänslan och öka samverkan mellan eleverna, måste alltid lektionerna betraktas ur ett individuellt perspektiv, p.g.a. att elevernas individuella styrkor och förmågor varierar stort hos oss.

IKT-verktygen meningsfullt, viktigt och på riktigt

Vi använder IKT som ett kompletterande verktyg i lektioner/teman. Eleverna skapar egna filmer, böcker, tränar logiskt tänkande, samarbetsövningar och finmotoriska färdigheter. Dokumenterar och återkopplar fotografier och filmer. IKT och Ipaden har ökat möjligheterna till detta.  Ipaden är interaktiv och snabb att använda. Vi filmar och fotar direkt ur verksamheten i betydligt högre utsträckning nu, jämfört med de tidigare verktygen videokamera och digitalkamera. Eleverna behärskar att använda Ipaden själva i större utsträckning än tidigare. Det möjliggör att de själv kan fånga upp sådant som intresserar dem, det bidrar således även till att undervisningen blir mer meningsfull och på riktigt. Användandet av IKT vid föräldrasamtal, möjliggör även så att föräldrarna blir mer delaktiga i deras barns skolgång, de kan se foton och filmer ur verksamheten. Tillika elevernas kunskapsutveckling.

Läsplattans möjligheter

Den största vinsten som vi kan se är ökad delaktighet och självständighet i användandet av lpaden hos eleverna.  Den kan användas till oändligt många olika saker, t.ex. tidtagarur, facetime, filma, fota, skapa egna berättelser och böcker mm. Med hjälp av lärplattan har även våra elever som saknar verbalt språk, fått en röst. Eftersom lärplattan är så mobil, kan den användas där eleverna befinner sig (rumsligt).

Interaktioner vid användningen av IKT-verktyg

IKT- verktyget har ökat möjligheten att se och samtala om och med varandra. Vi använder oss av tv och duk, vilket gör att gemensamt fokus ökar. Detta möjliggör att fler kan delta i samtal och vidgad kommunikation. Vi har även observerat att elever försökt hjälpa och lära av varandra i bl.a. utforskandet av appar.

Lärandeprocesser

Tack vare den snabba återkopplingen som Ipaden ger, har eleverna och vi getts större möjlighet till reflektion över lärandeprocesser. Eleverna synliggörs och kan reflektera över sig själva och andra i olika lärande situationer. Dokumentationen har även gett oss pedagoger möjlighet att analysera och reflektera mera, både ur ett elevperspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv. Genom dessa analyser har vi t.ex. kunnat förändra vårt arbetssätt, tex att inte vara för snabba att korrigera och vägleda barnen. Utan låta eleverna få mer tid att utforska själva. IKT har varit till stor hjälp i vårt arbete med rumsuppfattningen. Att ringa upp varandra med facetime är en aktivitet som eleverna tyckt mycket om. Även QR-koder har lockat till utforskande av rum och prepositioner.

Koppling till läroplan

Träningsskolans kursplan består av fem ämnesområden (se Lotusdiagramet). Vi valde utifrån kursplanen att koppla ihop LekMit projektet med vårt kommunövergripande mattematikprojekt. Som framgår ur lotusdiagramet, strukturerade vi upp ämnesområdet verklighetsuppfattning i områdena rumsuppfattning, tidsuppfattning, mönster och kategoriseringar samt tal. Genom undervisning inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över samband och verkan. Ordna händelser i tid och rum (Lgr11). Under projekttiden har vi arbetat med tids- och rumsuppfattning. Ett otroligt roligt, utmanande och lärorikt år. Hade aldrig kunnat tro att med hjälp av lärplatta så skulle vi finna vägar som möjliggör att elever som saknar verbalt språk skulle kunna få en ”röst”. Fortsatt arbete med mönster och kategorisering och tal kvarstår. IKT och användandet av lärplatta kommer att vara självklara verktyg även i det fortsatta arbetet för att utveckla mattematiska redskap och färdigheter.

Arbetet fortsätter

Under läsåret 2014-2015 planerar vi att köpa in smartboardtavlor. Så vår fortsatta resa med IKT fortsätter. Som ovan nämnts så har vi mönster och kategorisering samt tal kvar att arbeta med i vårt matematikprojekt. IKT kommer vara ett kompletterande verktyg och en naturlig del i undervisningen även fortsättningsvis.

Lekmit projektet har varit ett intressant projekt, där resultat och utveckling märkts direkt. All tid har varit mödan värd. Vi kommer att fortsätta att planera upp undervisingen där IKT finns med som en ingång till lärande.

Ett stort TACK till fantastiska Carina!!!!!!

Jennie Bodin, Lisbeth Rautio, Ulrica Johansson, Helena Vesterberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår första uppgift var en planering utifrån arbetsområdet TID. Detta var ett område som vi jobbade med under vt-14. Utifrån IKT och projektet LekMit jobbade vi mer medvetet med att dokumentera med hjälp av bild och film. Vi använde Lärplattan då vi mätte tiden, att gå till olika platser och hur länge det tog. Vi byggde en tidsmaskin och vi filmade då vi reste till olika tidsepokrar. Eleverna tyckte det var spännande och roligt att titta på filmerna efteråt. Vi fotade sekvenser i det dagliga arbetet och jobbade med att titta på bilder och prata om det vi gjort, för våra elever är det mycket lättare att plocka fram och komma ihåg då de ser på bilder från det som varit.  (Läroplan för grundsärskolan 2011) Genom undervisning inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att * Reflektera över samband och verkan * Ordna händelser i tid och rum.Vi upplever att med hjälp av film och foto kan vi ge eleverna bättre förutsättningar för att lyckas med detta. Vidare under ämnesområdet kommunikation såg vi att digitala verktyg lyfte elevernas intresse och förmåga att uttrycka sig. .  (Läroplan för grundsärskolan 2011) Genom undervisning inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att * Samspela med andra * Tolka olika former av kommunikativa intryck *Använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Vi ser att foto och film bidrar till att eleverna blir mer intresserade och kan återkoppla till det som hänt, kan återberätta. Vi upplever att eleverna kan sitta tillsammans och jobba/kommunicera kring lärplattan. Digitala läromedel lockar till samspel, gör att eleverna kan tolka och förstå och är tilltagande för alla.
 

Vi tycker att IKT är ett bra hjälpmedel för dokumentation och för att tydliggöra för eleverna. Lärplattan är ett suveränt verktyg för oss då den är lätt att hantera för eleverna. Det händer här och nu! Innan var lärplattan för oss ett spelverktyg, i dag ser vi den som något mycket mer. Den tydliggör och vi kan använda den för dokumentation där eleverna kan se sig själva, vi har lärt oss att hitta bra appar som hjälper till i lärandet.

Eleverna är intresserade och interagerar med varandra kring lärplattan, de kan sitta tillsammans och hjälpa varandra, vänta på sin tur osv. Vi kan se att vissa elever tar för sig mer och självständigt kan hantera plattan, vi kan se lärandeprocesser och att eleverna kan ta för sig på ett sätt som vi inte trodde, ex de fotar, filmar, och kommunicerar med andra kring bilder, de klarar av att själv jobba i vissa appar. Eleverna tar för sig och är intresserade.
 

 

 





Våran resa i LekMiT.

2 12 2014

Tänk att det snart har gått ett helt år. Tiden har gått fort och vi har lärt oss mycket på resan. Ibland har vi fått backa och ta en ny väg. Det vi kan konstatera är att arbetet med IKT är roligt för både elever och pedagoger. Då vi börjat jobba mer med dator och iPad, så har vi fått ytterligare lärandeformer. Så att fler elever kan se sitt eget lärande och utveckling. Vi har jobbat med IKT och kopplat ihop det med den undervisning som vi har. Vilket inte känns som ett merjobb, utan ett hjälpmedel. Det gör att det känns meningsfullt och viktigt. Resultaten av arbetena blir proffsiga. Vi har fått stolta barn som gärna vill visa upp det som de gjort.
Vi har sett att vi fått ett snabbare lärande hos eleverna. Samarbetet har ökat och det gör att eleverna växer med kunskaperna. Lärandet sker elev/ elev och även elev/ pedagog. För eleverna är modigare än oss vuxna på att prova sig fram.

För eleverna att arbeta kreativt tränar inte bara finmotoriken utan ökar deras fantasi,deras egna idéer och skapande. Vt 2014 när vi började med LekMit projektet arbetade vi med bookcreator där vi gjorde en ”Jagbok”. Vi gjorde sagor och mattesagor i appen pupet pals. Därefter jobbade vi med 3:D former och gjorde filmer i I stop motion och I move. Vi avslutade terminen med en tillbakablick och reflektion över sitt lärande. Eleverna gjorde i appen pic collage ett arbete ” vad är matematik för mig”?. Eftersom vi jobbat matte inriktat under vårterminen.
Ht 2014 Ny barngrupp och nya utmaningar. Denna termin kom att bli svenska inriktad i IKT- arbetet.Från Piteå- kommun kom direktiv att vi skulle arbeta med elevinflytande ,så när frågan från en elev kom om en gossedjursdag nappade vi på det. Det resulterade i gossedjurssaga i pupet pals och som ringar på vattnet blev det en gossedjursblues med musikläraren.
Skanna in QR- koden så får ni se mer av vårt arbete.👀

I och med att lärplattan finns framme jämt, så går det snabbare och blir mer naturligt att dokumentera verksamheten och aktiviteterna. Det blir sen en snabb återkoppling till eleverna om deras lärande. Eleverna har blivit mer produktiva och självgående.

IMG_2922.JPG

Eva-Marie och Carro, Kullenskolansforskoleklass.





App vara eller inte vara….

6 11 2014

Appträsket eller appoteket? Ja, det beror nog på vilket förhållningssätt man har. Själv tänker jag appoteket, med otroligt många ”varor” att välja på. Men min utgångspunkt är: Vad ska vi göra? Aha, då kan lärplattan vara ett av verktygen! Inte vi har en lärplatta/app, vad ska vi göra med den? Så tänkte jag när vi först fick datorn på den förskolan jag jobbade på i mitten av 90-talet.Vi har fått en dator, vad kul – vad kan vi göra med den? Sk. pedagogiska spel med äggklocka för tidtagning blev varianten som först gällde.

Sedan kan man ju fundera på om det finns pedagogiska appar? Eller beror det på vårt förhållningssätt och ingång, vilken tanke bakom som finns med användandet av appen?

Susanne Kjällander brukar prata om lärplattan som en kameleont och det kan jag hålla med om. Den kan vara ett verktyg för att förändra och skapa digitala lärmiljöer. T ex projicera upp ett foto eller en film och vips blev rummet ngt helt annat än vad det var innan. En film på ett tåg kanske inspirerar till olika lekar där barnen t ex bygger upp tåg med stolar och leker att de är på väg någonstans. Vad kostar det att åka tåg, vart är tåget på väg, vem är på tåget osv. Eller ett foto på ett hav kanske inspirerar till att barnen börjar ”simma” omkring osv. Eller att projicera ngt mot ett vitt eller transparant byggmaterial – det händer ngt med byggleken då och kanske samtidigt ha en webbkamera på som filmar byggleken och projiceras ngn annanstans som inspirerar andra barn i sin lek.

Plötsligt kan lärplattan bli ett uppslagsverk för vetgiriga barn och vuxna. Eller ett verktyg för kreativitet och skapande. Ett verktyg för dokumentation. Ett verktyg för lärande. Ett verktyg för inflytande och yttrandefrihet. Ett verktyg för gamification – ja, man kan lära sig ngt när man spelar – samarbete, interaktion, kommunikation, matematik m.m när man t ex jobbar i Minecraft, kan man bygga det analogt i byggen eller i sandlådan eller vart som helst. Det kan bli hur skapande, kreativt och matematiskt som helst. Barns populärkultur är viktigt att förhålla sig till!

Allt beror på vad man har för förhållningsätt tänker jag…!

heart

Fotograf: Lina





Förskoleklassen- uppdrag, innehåll och kvalitet

21 10 2014

i Skolverkets stödmaterial som kom ut i dagarna kan man läsa om Norrmalmskolans förskoleklass i Piteå och ”Lärande genom olika uttrycksformer”

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”
(Lgr 11, s.9)

Länk till publikationen Stödmaterial förskoleklassen 2014

IMG_0218.JPG

IMG_0219.JPG








%d bloggare gillar detta: