#staffettjulkalender lucka 19

19 12 2013

Just nu pågår det en stafettjulkalender som Martina Lundström har startat. Många boktips får man där, en del redan lästa och andra som kanske kommer att bli lästa. Kul initiativ :)! Idag är det min tur att presentera en bok som har betytt något för mig kopplat till förskolan.

Jag har funderat en hel del på vilken bok jag skulle välja. Rätt svårt faktiskt…! Hade först tänkt välja Lpfö 98/10, men det kanske är mer en skrift – en plan, men en viktig sådan vilket har haft och har stor betydelse för mig och jag skulle kunna göra ett rätt långt utlägg om det. Men nu väljer jag en bok som redan är vald, nämligen Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi

När jag första gången läste den boken, kändes det lite som att hitta hem, någon hade satt ord på många av mina tankar. Jag har till och med tagit ut meningar från boken som jag skrivit in i ett worddokument för något år sedan, som kommer väl till pass nu! Boken inleds rätt tidigt med att säga att allt är föränderligt. Buddha lär ha sagt att det enda som är bestående är förändring, och det ligger helt klart något i det, inte minst i min egen pedagogiska utveckling från Piagets teorier till t ex det Reggio Emiliska (säger man så…?) förhållningssättet och Vygotskijs teorier. Barn ligger mig väldigt varmt om hjärtat, att verkligen lyssna aktivt, att vara en aktivt lyssnande medforskande och utmanade pedagog är för mig viktigt. Att ta till sig lyssnandets pedagogik är att märkvärdiggöra barns perspektiv.

Åberg & Lenz Taguchi skriver: I dialog med andra möter jag hela tiden nya tankar som ger mig nya perspektiv och anledning att ompröva det jag har tänkt tidigare. Just dialogen är ju central för alla människors lärande och utveckling. Vi blir vi i möten med andra :)! Viktigt att skapa mötesplatser som uppmuntrar till dialog i förskolan, både för barn och för pedagoger.

I början av boken skrivs det om hörstyrka. Ann sitter med en pojke som är 5 år som är intresserad av saltvattenfiskar och kan en hel del om detta. Hon är djupt imponerad av hans kunskaper. Följande dialog får vi läsare ta del av:

Ann: Vad mycket du vet, hur har du lärt dig allt det där?
Pojken: Man måste ha bra hörstyrka förstår du.
Ann: Hörstyrka, vad är det?
Pojken: Jo, man måst lyssna hela tiden på vad alla pratar om, noga måste man lyssna. Det är bara så man kan få en bra hörstyrka.

Dessa fantastiska barn :)!

Vidare skriver författarna: Hur lyssnar vi vuxna på barnen? Vad gör vi med det barnen säger oss?

Vi behöver lyssna på barnen för att ge både barnen oss och själva möjligheten att tillsammans reflektera kring etik och demokrati i vardagen. Vi pedagoger har ansvar för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka sin egen vardag.

Det handlar om att bli ärligt nyfiken och medvetet lyssna på det barnen gör och tänker i vardagen. Det handlar om att återerövra ”hörstyrkan”.

Om vi återerövrar hörstyrkan kan vi komma oerhört nära i förståelse för hur barn uppfattar sig själv och sin omvärld, hur de tänker och samspelar. Hörstyrkan kan ju utvecklas genom dokumentation på olika sätt, tex genom att filma och inte minst att sedan reflektera tillsammans med barn och pedagoger för att kunna förstå och utmana vidare. Att lyssna aktivt och ge barn verktyg för att kunna göra sin röst hörd och synliggöra vad som fångar dem, är att jobba med yttrandefrihetsträning. Att lyssna aktivt och ge barnen verktyg för att göra sin röst hörd handlar också om demokrati (även om det på förskolenivå än så länge oftast är i ett mikroperspektiv) och barninflytande. Någonstans handlar det om att vi vuxna intresserar sig för barnens berättelser, att vi lyssnar aktivt och märkvärdiggör deras perspektiv. Det handlar om att pedagogen aktivt ser och lyssnar och på allvar intresserar sig för barnens motiv. Att lyssna aktivt och göra barnen delaktiga är ett uttryck för ett på djupet etiskt och demokratiskt förhållningssätt i en förhandlande pedagogisk praktik.

Författarna säger:

Det behövs ambitiösa vuxna i den meningen att vi ger dem verktyg och möjligheter på deras väg.[…] Om barnen ska förstå ett demokratiskt förhållningssätt måste vi på allvar bjuda in barnen och tro på barnets förmågor. Att skapa en förskola som bygger på demokrati och delaktighet handlar inte om att alla får göra som de själva vill, utan om att ge utrymme för att tänka fritt och respektera allas olika åsikter.

I en demokratisk förskola eller skola innebär delaktighet att vi pedagoger lyssnar till och respekterar barnens tankar och ger barnen möjlighet att lyssna på varandra. Hur barnen blir delaktiga beror på hur vi vuxna ger dem den möjligheten.

Barn tycker om att titta ”närsynt” på sin omvärld. Vi vuxna har nog en del att lära av barnen när det gäller hur man kan betrakta omvärlden på det sättet. Barns lust för närsynt granskande ger dem annorlunda exempel. I början av 2000-talet jobbade jag på Trädgårdens förskola i Piteå. Vi jobbade med ett projekt om Piteås stadskärna. Varje barn i den gruppen jag och mina kollegor jobbade med, skulle få ta ett visst antal fotografier av stadskärnans om sedan skulle ställas ut på vår kommunla konsthall. Jag satt med en av pojkarna när han skulle göra sitt val av vilka fotografier han ville ställa ut. Han väljer ett foto med många mörka skuggor. I min värld, var det fotot inte så snyggt, så jag jobbade med olika strategier i mitt huvud för att få honom att välja något mer färggrant foto. Tack och lov kom jag på frågan: Hur kommer det sig att du väljer det här fotot? Han svarade: Jag såg ju att det var en monsterskugga på stan! I samma ögonblick som han säger det, ser jag också det. Oj, vad jag lärde mig mycket av det närsynta tittandet!

En annan sak som Åberg & Lenz Taguchi tar upp är att organisation också är pedagogik. De menar att vi behöver ständigt tänka nytt kring hur vi organiserar den tid vi har till förfogande. Att det handlar om att göra val utifrån de värden vi värnar om i verksamheten. Jag kommer osökt att tänka på ett citat av Anne-Marie Körling: Tid. Tid. Det tar tid. Ge tid. Låt inte tiden störa dig allt för mycket. Vi undervisar för ett längre perspektiv. Se tiden an. Hur vi organiserar är viktigt, men också att vi vågar stanna i frågan, att inte alltid ha så bråttom vidare. Författarna skriver:

Alla förändringar måste få ta tid. Det går inte att ha bråttom. Förändringsarbete är ett långsamt arbete som kräver nyfikna pedagoger med stort tålamod

Att inte i förväg veta, utan i stället undra (vara genuint nyfiken på ett positivt sätt), ”vad det kan bli”, är en spännande och stark drivkraft, som Åberg och Lenz Taguchi lyfter. De skriver:

”Nån” kanske vet vad en mojäng är men ingen vet vad det kan bli.

”Någon kanske vet vad ett barn är, men ingen vet vad det kan bli, någon kanske vet vad en förskola är, men ingen vet vad den kan bli. Någon kanske vet vad världen är, men ingen vet vad den kan bli”

Åberg och Lenz Taguchi menar att vi ska se varje barn som en viktig huvudperson! Och tillsammans bildar alla barn en grupp, som vi som jobbar inom förskolan har förmånen att få följa, förundras över, utvecklas tillsammans med, får utmana och så mycket mer. Det finns väl få jobb där ett gäng personer (barn) kommer och kastar sig runt halsen på en och är så glada över att just jag kommer till jobbet. Det är positiv energi och en fantastisk välkommande som jag har svårt att tro att man möter på så många andra arbetsplatser.

Det finns så mycket mer att skriva om när det gäller denna bok, men jag slutar här. Ni vill förhoppningsvis läsa den här boken själva eller läsa om den om ni redan har läst den.

Vid tangenterna Ulla-Karin Lundgren Öhman

Annonser

Åtgärder

Information

One response

27 01 2014
Sandra

Den här boken är otroligt läsvärd. Nu blev jag sugen på att läsa den igen:) vilket bra inlägg med intressanta tankar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: