Att leka sig till läsning

30 11 2012

Igår var det sista utbildningsdagen/kvällen i LekMiT för deltagarna som varit/är med i LekMiT under pilotåret. Jag föreläste om att Leka sig till läsning i förskolan. Vi tittade också på olika appar inom området.

Vad tänker då jag om att Leka sig till läsning i förskolan? Bland annat följande:

Redan hos små barn finns en vilja och en lust att berätta, uttrycka och förmedla. Nyttja det! Arbete med media & IKT inom ramen för ett multimodalt textbegrepp kan vara ett sätt att hjälpa de unga att återerövra rätten till sina egna språk, rätten att vara barn och rätten till att bli lyssnade på.

Högläs mycket och ofta! Låt barnen få ta del av många olika sorters berättelser, lästa från böcker, återberätta muntligt, texter från nätet, inspelade berättelser, film osv. Förskolan har en viktigt uppgift för de barn som inte har tydliga förebilder i hemmet när det gäller skriv – och läsaktiviteter. Vi kan vara med och väcka barnets glädje och lust inför olika texter. Hjälpa barnen utveckla sitt ordförråd, sin begreppsvärld, sin fantasi och sin förmåga till inlevelse och empati. Kanske kan man ge barnen en förförståelse när man ska läsa en bok, t ex Den här boken handlar om osv. Efter man har läst boken (och kanske under tiden) kan man ställa frågor för att se om de har förstått innehållet eller frågor som t ex: Vad tror ni skulle ha hänt om Pippi istället för att möta Tommy och Annika hade mött Emil från Lönneberga? Skapa crossoverberättelser tillsammans med barnen :)!

Skriv och läslärandet behöver inte vara förknippat endast till böcker. Det kan se i samband med reklam, tv & film, utforskande av matförpackningar (min ena dotter började just där, med att utforska bokstäverna på mjölkpaketen) och i alla möjliga sammanhang där symboler, texter och bilder förekommer. Det som styr barnet är intresse och nyfikenhet!

Ofta kan man se att barn låtsasskriver, de ritar mönster och hittar på egna symboler som sakta men säkert börjar likna bokstäver. De tar in det i sin lek och man kan idag lika gärna hitta barnen i sitt utforskande vid datorn eller lärplattan som med penna och papper.
Hur kan barns muntliga berättande stimuleras? Hur kan vi få barn att berätta?

Låta dem lyssna till många berättelser, såväl muntligt som lästa.
Berätta om en leksak, eller någon annan kär sak.
Skicka hem kameran, låt barnen fota hemma och sedan får barnen berätta till fotografierna.
Skapa berättelser tillsammans.
Utgå ifrån olika bilder – vad tänker ni om den här bilden, vad händer här, vad tror ni händer sedan?
Att återberätta en berättelse, ge barnen en repertoar av berättelser.
Spela in berättelserna – kunna lyssna igen och igen.
Låt dem fotografera av ett fönster – vad ser ni genom fönstret? Fantisera ihop en saga. Ställ öppna frågor så berättelsen går framåt.
Fotografera en händelsebild – vad händer här? Men… vad händer sen?
Knappberättelser – låt barnen välja en knapp (här är det ju roligt om man har en påse med många olika sorters knappar), på vilket klädesplagg har den här knappen suttit, vem hade det klädesplagget på sig, vad var det för en sorts person, vad gör han/hon osv.
Jobba med film som en form av berättande.

Den här modellen används av min kollega när hon jobbar i sin förskoleklass. Det är en bra modell som med fördel kan introduceras även i förskolan som en modell för att utveckla sitt berättande oavsett om det ska utmynna i en text, en film, en ljudinspelning osv.

bild

Här lite mer förtydligat gjort i Popplet:

popplet storyboard

Man skulle också kunna ha en ”berättarvägg” eller ett ”berättarbord” med olika bilder i varje kategori som barnen kan leka med och kombinera ihop för att skapa olika berättelser. T ex 10 bilder som kan användas till början av sagan, 10 händelsebilder, 10 lösningsbilder och 10 avslutningsbilder. Barnen kan ju också bidra med sina foton och teckningar till de olika kategorierna.

I förskolan ska man lägga grunden för att läsa och skriva för det som sedan komma skall i skolan. Jobba gärna med film som grund för att få igång berättandet, lek och labba och prova er fram.

Följande appar tittade vi närmare på under utbildningsdagen, först lite mer skapande och kreativa appar och så mer färdighetsträningsappar. Det är ett plus om det finns en ljudinspelningsfunktion när man jobbar med små barn, eftersom alla inte läser och skriver ännu. Dock är inte alla tips appar där ljudinspelning finns med.

Skapande och kreativa appar:

Book Creator
PuppetPals (gärna betalversionen där man kan lägga in egna foton)
iMovie
Strip Design
Sock Puppets
Scribble Press

Färdighetsträningsappar:

Sentence Maker
LetterSchool
Lolas Alfabetståg
Skrivis
Om en bild
Bokstavspussel
Happi stavar
Puzzle Words
Stavningslek
Ordens magi

Jobbar man med datorn som ett berättarverktyg kan man t ex använda sig av Photostory, PowerPoint, MovieMaker där man kan kombinera foton, texter och ljud om man jobbar i PC. För Macen finns ju t ex iMovie och KeyNote och säkert en hel del andra program man också kan använda sig av. Det finns en del onlineapplikationer där man också kan leka med bokstäver, läsa, lyssna, titta och skapa berättelser m.m. Storybird är ett exempel, där man kan kombinera olika konstnärers bilder med text för att skapa berättelser. På Glogster kan man kombinera foton, ljud, film, text och göra olika collage. På Smilebox kan man göra inbjudningar, bildspel, scrapbooking, kort där man också kan kombinera foton, text, ljud och film. På Utbildningsradions hemsida kan man leka med bokstäver på Tunggung. Just på Utbildningsradion hittar man en hel del användbart om man söker på förskolan.

Inför den här föreläsningen för LekMiTdeltagarna (som jag nu inte alls har skrivit om i sin helhet här på bloggen) har jag läst en hel del om tidig läs- och skrivinlärning, samt lyft fram erfarenhetsbaserade kunskaper som jag själv har samlat på mig genom åren. Det jag har läst mig till hade jag tänkt göra en källhänvisning till nu, men så hittar jag inte det… Återkommer med källorna! Caroline Liberg är en källa i allafall.

Annonser




Treåringarnas hallonfilm

27 11 2012

Jag(Maria) fick tips att göra en filmtrailer i imovie. Jag filmade alla barnen i iPaden när de arbetade i projektet. Sedan fick jag hjälp av Catrine att sätta ihop det till en trailer. Det var väldigt enkelt. Det finns en massa olika varianter, jag valde tema sagor. Sedan så kopplade jag iPaden i datorn och tillsammans så fick alla treåringar se sin ”Sagan om hallon” på ”storbild”. Barnen tyckte det var jätteroligt! De ville se den om och om igen J! Jag läste texten till sagan. Tillslut kunde barnen sagan utantill. De är så stolta och vi har visat filmen för alla föräldrarna. Filmen finns sparat i iPaden och de tittar ofta på sagan i den fria leken. Det här måste vi göra fler gånger.

Här tittar vi på ”Sagan om hallon”. Det är så kul att se sig själv och sina kompisar på film. Vilka filmstjärnor vi är J!

 





Autism och appen Talking Cards

27 11 2012

Intressant TV-inslag om 5- årige Vincent som fått ett kommunicerbart verktyg med hjälp av appen ”Talking cards”  🙂





Konferens i Las Vegas

20 11 2012

Har förmånen att ha fått ett resestipendium och har varit på en konferens i Las Vegas. Kan konstatera att vi i lilla Piteå har nog hunnit rätt långt när det gäller IKT i förskolan. Film jobbar de en del med, men jag såg mest exempel för grundskolan. Många av föreläsningarna hade forskningsanknytning, vilket är bra då det får en mer tyngd i arbetet. Konfensanläggningen var gigantisk! Lika så hotellet MGM Grand. Las Vegas är häftigt, men det är aldrig tyst och efter ett tag vet man knappt vilken tid på dygnet det är. Åker hem med med en del tips i bagaget, inte minst inför nästa NorrLär.





Ansökan till LekMiT

13 11 2012

Nu är det dags att göra en ansökan ifall du och ditt arbetslag vill vara med i LekMiT nästa år! Det gäller er som jobbar inom barn och utbildning i Piteå kommun.

Skriv ett ”personligt brev” med varför ni vill vara med i LekMiT, koppla det till ert arbete på förskolan/förskoleklassen & läroplanerna och med förskolechef/rektors underskrift. Skicka ansökan till eller maila:

CMiT
Ulla-Karin Lundgren
Snickargatan 18
941 63 Piteå

ulla-karin.lundgren@pitea.se





IKT i förskolan

9 11 2012

I media har det senaste tiden diskuterats om IKT i förskolan, vi har kunnat se t e x på Aktuellt och Debatt om hur man kan se på det här området från olika infallsvinklar.

Vi lever i ett mediebrus som finns omkring oss från det vi vaknar. I detta brus förenas banaliteter och viktiga frågor, kunskap och skitprat, gott och ont, sorg och glädje, närhet och distans, allt i ett enda sammelsurium. Barn lever också i detta mediebrus. Att kunna skapa och uttrycka sig via medier och ha kunskap om mediernas roll i samhället är en fråga om yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati. I FN:s barnkonvention artikel 13, kan man läsa följande:

Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Det finns möjligheter och vinster med att nyttja IKT:s potential i förskolans verksamhet. Förskoleåldern innebär stora möjligheter till utveckling hos barnen. För pedagoger som ska medverka till barns utveckling är det nödvändigt att ständigt kunna erbjuda utmanande situationer så att barnen utvecklar färdighet och kompetens. IKT är hjälpmedel och verktyg som passar väl i förskolans verksamhet då själva arbetssättet i förskolan präglas av stor flexibilitet, individ- och gruppanpassad pedagogik. IKT-verktygen är ett komplement till övriga verktyg i förskolan

När man på förskolan använder IKT på ett medvetet sätt och knyter det till den verksamhet som pågår som ett verktyg bland många andra har jag svårt för att tro att pedagogerna på förskolan låter barnen sitta framför t ex datorn eller lärplattan timme ut och timme in. Bara för att man tar in denna teknik i förskolan så betyder ju inte det att barnen ska sluta röra på sig eller att pedagogen går och dricker kaffe, att barnen lämnas vid datorn/lärplattan ensamma och att dessa då används som någon sorts barnvakt. Vid ett medvetet användande kan IKT vara skapande och kreativa verktyg och uttryckssätt för barn och pedagoger.

En halvtidsutvärdering har genomförts i LekMiTprojektet, som visar att barnen fått ytterligare språk för utveckling, samt fler sätt att uttrycka sig på. Barnen har fått möjlighet att utforska, utveckla, skapa och konstruera, utifrån deras förutsättningar. Barnen uttrycker sina känslor, finner nya möjligheter och nya strategier att använda sig av, de utforskar enskilt och tillsammans med andra, utvecklar sin motorik, utvecklar sitt ordförråd/talspråk, samt förmåga att konstruera med hjälp av olika tekniker. Barnen får verktyg att ytterligare kunna förmedla sina tankar till varandra, sig själva och sin omvärld. IKT-verktygen bidrar till fler uttryckssätt/språk som bidrar till utveckling och lärande. Ju fler uttryckssätt barnen ges möjlighet att använda sig av, desto större grund har de att utgå från. Barnens IKT-användande ska gärna ske tillsammans med andra barn och absolut med medforskande pedagoger – att tänka och lära tillsammans och utvecklas i det mötet, samarbeta m.m.

I en krönika i Aftonbladet nyligen lyftes det att små barn inte har något att göra framför en dator eller lärplatta, pga. för mycket stillasittande i felaktiga positioner. Rörelse och ergonomi är viktigt för barn, ja även för unga och vuxna. Om man t ex jobbar med geocaching så får man naturligt in rörelse och utevistelse i användandet av IKT-verktygen. Tidigare i veckan såg jag ett exempel på barn som använde en sorteringsapp på lärplattan och som rörde sig hur mkt som helst, dansande, när musiken i appen satte igång efter utfört uppdrag. Sedan är det viktigt att lära barnen hur man sitter eller står när man jobbar med dessa verktyg, så att de får en bra kroppshållning och givetvis att man går mellan tekniker, att man rör på sig, tar pauser, inte sitter för långa pass framför datorn eller lärplattan. Däremot tror jag inte på att använda en äggklocka som ställs in på 10 minuter! En skapande process som kommit igång bör få fortsätta längre än 10 minuter. En tanke slog mig plötsligt – om ett barn/elev är en riktig bokslukare och helt går upp i bokens värld, sitter timtals framför böcker, reagerar vuxenvärlden då på samma sätt – du läser för mycket, du har en dålig ställning när du sitter och läser, nu får du endast läsa i 10 minuter! Eller uppmuntrar vi läsandet? Eller om ett barn gärna sitter i atéljen och skapar dagarna i ända, försöker vi begränsa det på samma sätt som med IKT-verktyg eller är det OK? Om det är det, hur kommer det sig? Beror det på att många ser på datorn och lärplattan som enbart en spelmaskin? De kan ju vara så mycket mer!

Jag hör också diskussioner om att lärplattan i sig inte är ett beforskat område. Vilket inte riktigt stämmer, det pågår forskning just nu av:

  • Susanne Kjällander – Stockholms universitet
  • Anna Klerfelt – Göteborgs universitet
  • Petra Petersen – Uppsala universitet
  • Sara Hvit – Högskolan i Jönköping
  • Karin Forsling – Karlstad universitet
  • Carolin Liberg – Uppsala universitet (forskning kring att läsa- & skriva som även berör IKT-verktyg)

Lärplattan, datorn och andra IKT-verktyg t ex digitalkameran är verktyg för lärande. Ett verktyg bland många andra som används i förskolan. Det är själva pedagogiken som ska lyftas fram, om t ex förskolan arbetar Reggio Emiliainspirerat eller enligt Vygotskijs tankar. Pedagogiken i sig är forskningsbaserad. Om pedagogerna arbetar medvetet med en pedagogisk teori i botten kan IKT bli ett riktigt bra verktyg för att lyfta verksamheten ytterligare. Sedan välkomnar jag varmt forskningsresultaten från ovanstående nämda forskare. Förskolecheferna har en mycket viktigt roll med att initiera och uppmuntra användandet av modern teknik i förskolan, samt låta pedagogerna få kompetensutveckling inom området kopplat till förskolans läroplan.

Studier visar, bland annat den europeiska STEPSstudien där forskaren Anna Klerfelt har deltagit, att IKT har en stor potential för att stödja samarbete, kommunikation och kreativa uttryck hos yngre barn. Det vi har kunnat se här i Piteå är att IKT-verktygen bjuder in till samarbete mellan pedagoger och barn, barn och barn och pedagoger emellan. Att det leder till bred måluppfyllelse gentemot förskolans läroplan, och då inte bara mål som man kan härleda till IKT.

Sedan omges förskolan av olika styrdokument, t ex förskolans reviderade läroplan, ev. en IKT-strategiplan inom kommunen och andra kommunala styrdokument där det finns inskrivet att förskolan ska följa i takt med hur samhället utvecklas och att IKT-verktygen kan användas så väl i tillämpning som i skapande proceser och sammanhang.

Läroplanen för förskolan bygger på den sociokulturella teorin där lärande innebär konstruktion av mening. I denna process samspelar individen med andra människor i en kontext. Alla lärandesituationer sker alltså i ett sammanhang och kunskapens ursprung finns i sociala interaktioner. Arbetet med IKT som verktyg bjuder in till samarbete och sociala interaktioner och i en kontext – i det här fallet i förskolan, om man t ex ska skapa en film eller låta barnen bli delaktiga i dokumentationen av sin vardag, så behövs det ju fler personer än en. Jobbar barnen med någon kluring tillsammans på lärplattan underlättar det om man har en eller några kompisar som man samarbetar med och medforskande pedagoger. Barnen tränar sin sociala kompetens i samspel och dialog med sin omgivning och just dialogen är central för alla människors lärande och utveckling.

Vad tillför då IKT-verktygen – ljudet, digitala bilden och den rörliga bilden för barn och pedagoger i förskolan? Med ett mediepedagogiskt förhållningssätt och med media och IKT som verktyg jobbar man aktivt med elevdemokrati och elevinflytande eller kanske ska jag säga barndemokrati och barninflytande där man har fokus på och intresse för barnens perspektiv. Demokrati är något förskolan ska leva och bygga med barnen varje dag enligt rev. lpfö-98/10.

Tidigare projekt med IKT som verktyg i förskolor i Piteå kommun visar att det skapar delaktighet och tillför en unik chans att komma små barn närmare – hur de tänker, samspelar och ser på sin omvärld. Det ger barnen verktyg för att kunna göra sin röst hörd och synliggöra vad som fångar dem; därmed jobbar man med yttrandefrihetsträning och som tidigare nämnts med demokrati även om det på förskolenivå än så länge oftast är i ett mikroperspektiv. IKT-verktygen ger barnen makt att förmedla sina intryck och uttryck. Det egna mediepedagogiska arbetet gör att barnen växer, både som medieproducenter och som mediekonsumenter och i ett större perspektiv även som medborgare. Någonstans handlar det om att vi vuxna intresserar oss för barnens berättelser, att vi märkvärdiggör deras perspektiv. Det handlar om att pedagogen aktivt ser och lyssnar och på allvar intresserar sig för barnens motiv. De multimodala IKT-verktygen kan ses som ett utvidgat erbjudande och i linje med det vidgade textbegreppet, som i bästa fall möjliggör att barnens berättande sker på fler sätt än med text och muntligt berättande.

Att som pedagog komma riktigt nära i förståelse över hur barn uppfattar sin omvärld och att gång på gång upptäcka världen på nya sätt är en ynnest och skapar också förutsättningar för att tillsammans skapa lärmiljöer med många olika uttryckssätt/språk som stimulerar utveckling för barn, pedagoger och förskolan i sig.

Med skickliga/medvetna pedagoger som förstår att använda moderna verktyg (dator, lärplatta, kamera, diktafon, projektor m.m.) för att skapa möjligheter att göra barnen till egna producenter, öppnas ytterligare nya världar för kreativitet och förståelse för omvärlden.





Film och teaterrum

8 11 2012

Vad tycker ni att vi behöver om vi ska göra ett rum för film och teater?
V: Jag vet vad man behöver. Jag har sett på Tom och Jerry… Lampor!
L: Man måste måla väggar eller ha nåt tyg.
T: Och så gardiner som öppnar, så att den börjar.
L: Kläder så att man kan välja, klä ut sig.
V: Kan man ta fönster, så att man kan se vem som kommer.
Al: Klä ut sig, så en kan vara kung och så måste man sätta dit stolar så klart.
An: Vi ska göra en prinsessa också.
B: Alltså Moa och Louella kan vara prinsessor.
V: Man kan ha lite sånt här, man kan ha kungstolar.
T: Och prinsstol.

Hur ska stolen se ut?
T: Ja, lite kunglig och prinssessligt.
L:Ja, stolen man sitter på och så är det en prinsessa på stolen.

Vad gör en kung?
T: Sitter och bestämmer.
L: Jag tror han sitter och latar sig.
V: Jag tror att han har täcke på sig.

V: Jag måste jag skriva så man vet.

20121108-220027.jpg

T: Så här ska teatern se ut. Ljus har den, gardiner har den, kungen har de.

20121108-215831.jpg

V (till mig): Har du skrivit lampor ute, det brukar de alltid ha.
V: Man måste skriva välkommen. Skriv.

M: Det står ”välkommen, kom in.” ”Skynda dig in”, menar jag.

20121108-220131.jpg

Al: Jag ska se om det finns några saker här som man kan använda, masker, det här är alla saker som man kan ha.

20121108-220300.jpg

I den här aktiviteten deltar barnen tillsmmans och det är deras ideer som ligger till grund för utformningen av miljön.








%d bloggare gillar detta: