Skattjakt på förskolans gård

27 06 2012

Vi har gömt några skatter på förskolans gård, för att prova på vad geocaching är och hur man letar. Vi provar att gömma dem på olika ställen och vi samtalar med barnen om att man kan vara tvungen att leta högt, lågt, bakom, under m.m. Vi pratar med barnen om att vara försiktig med naturen där man letar och att och om man hittar sådant som inte hör hemma i naturen så kan man ta med sig det hem.

Här tittar två barn åt vilket håll kompassnålen pekar och de förstår snabbt åt vilket håll de ska gå.

Än kan det vara svårt att förstå att man kommer närmare skatten genom att läsa av siffrorna på så här höga tal, men det blir lättare när talet minskar (är under 10).

HITTAD!!!

De här två barnen ville efter det här gömma en skatt, som deras kompisar skulle få leta. Barnen valde ett ställe och sedan hjälptes vi åt att ta ut koordinaterna. Dessa skrevs in i GC Buddy och därefter blev det kompisarnas tur att söka.

Det första problemet de stötte på var att kompasspilen visade att skatten låg på andra sidan förskolan, vi kan alltså inte gå genom huset! Hur ska vi göra då? Enkelt, ett av barnen föreslog genast att vi kan gå runt huset till stället dit komassen pekade.

Samarbete är A och O när skatten ska hittas. Det är lika roligt att gömma skatter som att leta efter dem.

Hemmingsmarks förskola





Kommentarer till Fagottens inlägg

12 06 2012

 

”En del barn vågar och vill utforska nya appar och funktioner med gott självförtroende. Medan andra barn sitter bredvid, observerar och tar sedan steget att våga prova själv.”

Vi har också sett en utveckling hos våra barn där det gäller berättande och att även våga berätta och spela in sin röst. Vi märkte att det i början var många av våra barn som tyckte det var jobbigt att spela in sin röst och att lyssna efteråt men efter ha ”lekt och utforskat” de kreativa apparna där man använder sin röst så har de inga problem att spela in. Tvärtom har de fått ett flyt och vill väldigt gärna göra inspelningar och ha en mottagare som lyssnar på vad de gjort. Här läggs grunden för självkänslan och det är till stor hjälp när barnen nu, och senare, ska göra muntliga framträdanden.

”barnen ser och lär av varandra i en rasande takt. Att hela barngruppen ”fångas” och utmanas av detta verktyg är för oss pedagoger en spännande process att följa.”

Vi håller med om att lärplattan och övriga IKT verktyg är något som verkligen intresserar alla barn på ett eller annat sätt. Och det är just där vi (också) kan fånga barnen och ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra sig nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Alla mål i läroplanen går att sträva mot med hjälp av IKT verktygen, beroende på hur man väljer att arbeta med dem och vad fokus ligger på. Det finns inga gränser på vad man kan använda verktygen till.

”där vi med I-PAD som hjälp kan dokumentera barnens processer, fördjupa oss i saker och sedan jobba vidare.”

Lärplattorna är verkligen ett bra och enkelt verktyg för dokumentation och barnen kan själva vara med även i den processen. Dokumentationen kan ske på så många olika sätt, men i samma verktyg. Vi känner däremot att vi skulle kunna bli bättre på att t ex maila vissa dokumentationer till föräldrarna.

”Det är väldigt viktigt att vi som pedagoger skaffar oss mer kunskap om hur vi kan använda pekplattan som ett skapande och kreativt verktyg i projektet och i den dagliga verksamheten.

Under projekttiden har vi haft tillgång till handledning ungefär en gång varje vecka. Vi har kunnat påverka på vilket sätt det ska ske och vi pedagoger har oftast valt att få hjälp med olika frågor och funderingar som kommit upp för att sedan kunna utmana barnen vidare. För oss har det varit ett bra sätt att skaffa oss mer kunskap. Barnen och vi har provat oss fram tillsammans. Det som också har varit bra är att vi haft möjlighet att låna hem lärplattan för att utforska den själva och våra egna barn har ofta fått vara apptestare. Vi har också varit med i en grupp på internet ”iPads i förskola och skola”, där vi har kunnat ställa frågor och ta del av tips och idéer.

 

 

 

 

 

 





Geocaching på förskolan

12 06 2012

På vår förskola har vi länge pratat om att prova geocaching tillsammans med barnen. Eftersom vår förskola ligger på ett ställe där det inte finns några färdiga geocacher utlagda, så har vi varit tvungna att lägga ut egna. Problemet för oss har varit att hitta ett program där vi kan skriva in koordinater och som också har kompass samt avståndsberäkning till skatten. Dessutom är vi pedagoger själva nybörjare på geocaching och har bara hittat några själva. På förskolan har vi två iPads med 3G, men utan simkort och vi har länge trott att man behöver ha ett abonnemang för att leta och gömma cacher, men så var det alltså inte.

 

När vi gömt skatter åt barnen har vi använt en iPhoneapp som heter Geocaching Buddy (75 kr). Så här har vi gjort då:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När programmet startar så trycker man på +tecknet och kommer då till den här sidan. Tryck på knappen CREATE för att skapa en egen cache.

(Eller tryck på den kompassymbolen för att hitta cacher i närheten av där du befinner dig. Då behöver man vara uppkopplad till ett nätverk)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Välj raden ”Cache location”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv in gömställets koordinater på latitud och longitud genom att klicka på raderna. Koordinaterna har vi tagit ut både med hjälp av dator (Google Earth) eller direkt med hjälp av lärplattan där vi gömt skatten.

Tryck på Navigate längst ner i vänstra hörnet när du är klar med koordinaterna.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu kan man se avståndet till den gömda skatten och även riktningen. Här ser man också sin nuvarande position (”Current”). Om man vill kontrollera att koordinaterna är de rätta så trycker man på pilen nere i vänstra hörnet för att se en karta över stället.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här brukar vi välja Google Maps, som då öppnas i webläsaren. Där är stället utmärkt med en liten ”kartnål”.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ibland kanske man vill göra en sk multicache, dvs man måste hitta en cache med ledtrådar (tex koordinater till nästa gömma) innan man kan hitta den slutliga cachen. Då har vi valt att lägga in den första gömman som ”Cache” och de övriga som ”Waypoints” på samma sätt som när man skrev in koordinaterna på Cachen. De kan man skriva in allt eftersom.

Man kan även lägga till foton och anteckningar som ledtrådar. Om man klickar på rutan där det står ”GC unknown” så kan man skriva in ett eget namn på sin cache.Så här har vi alltså löst det med inofficiella cacher och det finns säkert andra, bättre sätt och mer att lära även i den här appen.

 

För att leta officiella skatter behöver man vara medlem i t ex geocaching.com. Däremot känner vi oss inte tillräckligt säkra än för att göra officiella geocacher, men det kommer vi att göra när vi har fått lite mer erfarenhet. Då kan vi följa vad som händer med cachen och kanske lägga ut en travelbug eller geocoin, som får resa ut i världen.

 

Några exempel på hur geocaching kopplas till läroplanen:

Stimulera barnens samspel

Respekt för allt levande och omsorg om sin miljö

Stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper

Stimuleras och utmanas i sin, matematiska-, språk- och kommunikationsutveckling

Stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik

Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning

… och mycket, mycket mera!

 

 

Man kan läsa mer om geocaching bl a här:

http://www.geocaching.com/

http://www.geocaching.se/

https://sites.google.com/site/geocachingmedmobilen/

 

…men kom ihåg att se upp för mugglare när ni letar …





Filmpremiär

1 06 2012

Var igår på en fin filmpremiär på Hemmingsmarks förskola, som också hade bjudit ner förskoleklassen. Vi fick se filmer producerade av både förskole- och förskoleklassbarn :)! Härligt att det finns mottagare för barnens produktioner, det lyfter det hela ytterligare en dimension.

Att jobba med fim erbjuder fler vägar till kunskap. Bland annat är det ett bra sätt att träna på samspel, barnen får fler uttryckssätt och i det här fallet en estetisk uttrycksform. Ofta ger det engagerade barn och ett lustfyllt lärande, där alla kan delta på olika sätt. Måluppfyllese mot styrdokument? Svar ja! Ämnesövergripande? Absolut! Ytterligare verktyg för att göra sin röst hörd och därmed också jobba med demokrati och yttrandefrihet? Ja, visst!





Hemmingsmarks förskola, uppgift 4 (del 2)

1 06 2012

I studien står det att IKT-utvecklingen pekar mot grundläggande förändringar i framtiden, hur vi kommer att kommunicera och hur lärandet i förskolan kommer att se ut. Detta kommer att ställa allt högre krav på att barnen redan i förskolan får kunskaper och verktyg för att hantera den information som den nya tekniken erbjuder. Användandet av IKT i verksamheten erbjuder en annan typ av interaktion mellan barn och pedagoger samt att det skapas lärandeprocesser författarna tidigare inte sett. Vilka typer av interaktioner har ni sett ske i er verksamhet vid användningen av IKT-verktyg? Har det skapats lärandeprocesser som ni tidigare inte har sett, hur har dessa sett ut i sådana fall?

En del i vårt uppdrag är att barnen ska utveckla förmågan att söka ny kunskap. Det gör ju barnen hela tiden i hela verksamheten genom sitt urforskande men tillgången till IKT-verktyg gör att de mer spontant kan undersöka saker som inte finns i närområdet, t.ex. exotiska djur, olika yrken eller saker som har hänt i en annan tid. Tillsammans hittar vi lätt information på internet. Det är en typ av lärandeprocess som har blivit möjlig genom datorernas intåg men som underlättas ytterligare av lärplattorna. Sen behöver de såklart kunskaper och verktyg för att hantera den information de hittar. Dessa kunskaper utvecklas lättast genom att vi som pedagoger är närvarande och samtalar med barnen om det som dyker upp t.ex. när de gör en sökning på internet.

Att spela in sin egen röst med diktafon, att vara med på videofilm eller att delta med sin egen bild i en film som de gjort, sätter igång lärandeprocesser som är stärkande för självkänslan. Vi har sett att många barn som tidigare inte varit bekväma med att höra sin egen röst eller se sig själv på film, har efter en tids användande av diktafon och kamera blivit betydligt självsäkrare och vill gärna både spela in sin röst och göra film. Vi vill att barnen ska känna att det är naturligt höra sin egen röst eller att se sig själv på bild eller i film. Sedan tycker vi också att det är viktigt att de får en mottagare så att de får visa vad de gjort. Det kan vara några andra barn, pedagoger, föräldrar mm. Under filmvisningen vi haft tillsammans med förskoleklassen kunde vi se bekräftelse, blickar och leenden mellan barnen när deras film/produkt visades.

Det är otroligt mycket arbete och samarbete som ligger bakom många av de filmer som barnen gjort; vad ska filmas? hur? stillbilder? vad ska man säga? ljudeffekter? klippa bort delar? text? … och mycket mera. Det är väldigt avancerade saker som våra förskolebarn arbetar med.

Under den här första delen av LekMiTprojektet har vi, tillsammans med barnen, valt att utforska och lära oss lärplattan ganska intensivt. Så har vi även gjort när vi introducerat bl a kamera och diktafon tidigare. Vi vill att barnen ska vara trygga med verktygen och att de ska bli en del av vår verksamhet i vardagen. Att barnen och vi kan verktygen bra underlättar när vi använder dem i tema/projektarbeten. Det är inte verktyget som ska bli utmaningen vid det arbetet.

Barnens gemensamma intresse för lärplattorna är en bra utgångspunkt för samarbete. Problemlösning innebär att man inte omedelbart vet hur man ska gå tillväga. När barnen har utforskat nya appar har de samtalat och samarbetat för att förstå vad appen går ut på och vissa appar inbjuder till mer samarbete än andra.

Det här är inga nya sätt att arbeta, datorn har ju funnits länge, men det är betydligt lättare för barnen att använda. Mycket av det vi har gjort med lärplattorna t.ex. animerad film, film och böcker går att göra även med annan utrustning. Det som är speciellt med plattorna är att man kan göra alla moment med den. Det innebär att barnen kan vara helt delaktiga i hela processen jämfört med tidigare. Det är enkelt för barnen att gå mellan tekniker. När vi gjorde filmer förut skulle bilder och ljud från flera verktyg föras in i datorn för att sammanföras till en film. Att använda sina egna fingrar jämfört med att manövrera med musen är också något som underlättar för barnen och gör det möjligt för dem att göra saker som förut inte gick lika lätt.

När kommunen ska byta ut föråldrade datorer skulle vi förespråka att vi på förskolorna har möjlighet att välja lärplattor istället, eftersom de är betydlig mer användarvänliga. De är dessutom mer mobila än en dator. Något som vi tycker är viktigt är att barnens kunskaper och lärande inom IKT inte ska ”stanna kvar” på förskolan. Här måste även skolan ta tillvara och utveckla den kunskapen som barnen redan har.









%d bloggare gillar detta: