Uppgift 4 – litteraturuppgift

Yngsta gruppen

2. Barnen har hittills visat mycket stort intresse för pekplattorna och ni ser att det är lustfyllt och engagerande. Hur kan ni jobba för att det ska bli ett skapande och kreativt verktyg och inte mest en ”spelmaskin”?

Vi har sett att även de yngsta barnen är intresserade av att utforska pekplattan och olika appar under lusfyllda förhållanden. Om vi jämför med de äldre barnens sätt att använda och utforska pekplattan, så ser vi att de yngre utforskar apparna och olika program genom att trycka och pröva sig fram. De sitter kortare stunder vid samma app än de äldre. Vi märker att de tycker att några appar är extra intressanta; Toca Teaparty, Toca Kitchen och olika sorteringsappar. Vi upplever att de yngsta barnen utforskar hur pekplattan och dess appar fungerar, samt att de är nyfikna på vad som händer när de trycker och provar sig fram. Vi tycker inte att de yngsta barnen använder pekplattan som en ”spelmaskin” i samma ytsträckning som de äldre barnen, utan snarare som ett verktyg att lära sig mer om. För vår del som pedagoger är det av stor vikt att se möjligheterna att använda pekplattan som ett skapande och kreativt verktyg. Vi har därför i vårt projekt och i den dagliga verksamheten provat oss fram med animerad film i IStopMotion, fotograferat och filmat. För att vi ska kunna möjliggöra för skapande och kreativa utforskande kring pekplattan, måste vi pedagoger vara nyfikna och ta del av vilka appar som är just skapande och kreativa. Vi bör även reflektera över vilka appar som vi kan använda för att utmana barnen samt utforska pekplattan själva för att möjliggöra detta och jobba vidare i skapande och kreativa lärandesituationer.

Barnen har använt digitalkameran i projektet där de fotograferat omgivningen, kompisarna, oss pedagoger och det som de skapat t ex målningar. När barnen har tagit kort har de varit nyfikna på den färdiga bilden på displayen. De har försökt förstora bilden som de gör på en pekplatta och även försökt trycka på bilden för att se om något händer med bilden på displayen. Barnen blir lyckliga när de tar en bild och ser resultatet, de kommenterar bilderna och ser detaljer. Vi ser en tydlig koppling och barnen använder sig av samma strategi som när de utforskar pekplattan. Vi tycker att digitalkameran har varit enklare att använda i projektet än pekplattan. Digitalkamerans storlek och format passar bra för de minsta barnen just nu och är lättare för dem att hantera än en pekplatta.

 

4. Hur kan era pedagogiska kompetenser utmana barnen i deras lärande med IKT som verktyg? Hur kan IKT-verktygen bli meningsfulla i undervisningen?

Det är väldigt viktigt att vi som pedagoger skaffar oss mer kunskap om hur vi kan använda pekplattan som ett skapande och kreativt verktyg i projektet och i den dagliga verksamheten. Efter reflektioner i arbetslaget och med Ulla-Karin har vi kommit på olika sätt hur vi kan få in pekplattan som ett kreativt och skapande verktyg. Den utbildning som vi har fått genom LekMit-projektet har också bidragit till att vi fått upp ögonen för andra möjligheter och användningsområden. IStopMotion är en app som vi utforskar och vill utveckla vidare med de yngsta barnen, vilket blir en utmaning för oss pedagoger men även ett roligt sätt att använda pekplattan som ett kreativt och skapande verktyg. Om vi jobbar i IStopMotion med barnens bilder när de målar kan barnet, pedagogerna och föräldrarna följa barnens bildutveckling och lärande. Arbetet kan utvecklas genom att barnen får berätta om bilderna, lägga till musik och göra egna sagor.

IKT verktygen blir meningsfulla i undervisningen när de blir ett hjälpmedel som utvecklar barnens olika förmågor som skapande, fantasi, lyssnande, språk, logiskt tänkande, samarbete och mycket annat.

Uppgift 4- litteraturuppgift

Uppgift 4 – litteraturuppgift

Rymdgruppen.

1. Hur kan arbetet med (IKT=informations- och kommunikationsverktyg, t ex iPads och filmkamera) som införlivas i pågående projekt och i verksamheten i övrigt bidra till det livslånga lärandet?
   

    

Vi började höstterminen med en inventering tillsammans med barnen för att ta reda på vad naturvetenskap är för dem. Barnen visade ett stort intresse för rymden som vi fördjupade oss i. Under projektets gång så är barnen med och skapar ett rymdrum som innehåller bland annat: en vit ”kupolduk” där vi kan projicera upp rymdfoton och lyssna på rymdmusik med hjälp av projektor och iPad. Tanken med rummet är att vi ska kunna byta tema/ innehåll efter intresse.

 

Äldsta gruppen ht.11-vt.12

Målet i projektet naturvetenskap utifrån Lpfö 98 är att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen /…/ och fysiska fenomen” (s.10).

Medel som vi under projektet kommer att använda oss av och som står att läsa i Lpfö 98 är att ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”(s.10).

Samt att ”multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning”(s.7).

 

Vi startade upp ”Projekt rymden” med ett studiebesök till ”Teknikens hus” i Luleå där vårt fokus låg på rymden. Vi var med om en spännande rymdupplevelse i Planetariet. Sedan fick barnen gå på upptäcktsfärd i Teknikens hus och fota och studera allt som har med rymden att göra.

Under projektets gång så delade vi in barnen i två intressegrupper om rymden. Den ena gruppen studerade ”planeter och stjärnor” och den andra gruppen arbetade med olika ”rymdfarkoster”. Barnen har delgett och inspirerat varandra mellan grupperna.

I vårt syfte står att läsa att ”multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning”(s.7).

För att kunna utmana barnen inom detta område har de fått tillgång till IKT verktyg som:

• Dator med projektor: sökt information, mejlat rymdfrågor till vår rymdexpert Torbjörn på Esrange, studerat rymdbilder, fakta om rymden, sett rymdfilmer. Vi har även använt datorn för att se kort från t ex. Teknikens hus.
  
• Ipad: Ritat och fotat, gjort rymdfilmer i ”Puppet pals”, skrivit bokstäver och ritat planeter till rymdrummet i ”Ritplattan”, sett rymdfoton och lyssnat på rymdmusik i rymdrummet. Appar om rymden.
  
• Digitalkamera: Barnen fotar ofta och gärna under pågående projekt. Några av barnen har även fotat rymdbilder hemma som de stolt har tagit med och visat för sina kompisar på förskolan.
  

Med hjälp av de olika verktygen inom IKT får barnen ytterligare ett nytt uttryckssätt, som de kan kombinera tillsammans med de andra på ett naturligt och lustfyllt sätt. Vi har sett att användandet av dessa verktyg har breddat barnens kunskaper och ökat deras förståelse om rymden som är ett väldigt abstrakt ämne. Barnen visar ett stort intresse i att arbeta med IKT-verktyg, mångfald inspirerar till ett utforskande som i sin tur bidrar till det livslånga lärandet.

4. Hur kan era pedagogiska kompetenser utmana barnen i deras lärande med IKT som verktyg? Hur kan IKT-verktygen bli meningsfulla i undervisningen?

Läs ovan. Att IKT-verktygen ingår som ett naturligt uttryckssätt för barnen. Vi pedagoger har ett ansvar att de är kreativa verktyg och inte spelmaskiner. Att vi är nyfikna och medforskande pedagoger som tillsammans med barnen utvecklar användandet av IKT och att dessa kan användas tillsammans med andra verktyg T ex. barnen gjorde planeter i papier-maché som vi fotade i Ipad. Sedan så fotade barnen varandra och gjorde en rymdfilm i ”Puppet pals” där de själva var med och reste på äventyr till sina planeter.

 

 

Fotomemory

Vi har köpt hela versionen av ”Fotospelet” (som gratisversion heter den ”Memoryspelet”). Fördelen med att köpa spelet är att man kan göra egna memoryn, antingen med bilder från kamerarullen eller med egna foton som man tar direkt i programmet. Bilderna som man fotar där hamnar också i kamerarullen. Det som är allra bäst med det köpta programmet är att man har möjlighet att spela in ljud eller tal till bilderna. Det blir en förstärkning till memoryt. Vi har gjort ett memory där barnen har fotograferat varandra och sedan spelat in vad de heter och ett memory där barnen har letat och fotat saker med en cirkel i sig. Även där har de pratat till bilderna. Det går även att spela in t ex ljud från en spolande kran mm. Här finns väldigt många möjligheter. Önskvärt hade varit att man kunnat ha en ”tom” bild med bara ett ljud som man ska para ihop med bilden som hör till det ljudet. Eller att man skulle kunna para ihop bilder som inte är lika, men som ändå hör ihop. Vi har gjort ett fysiskt memory där barnen har tagit kort på en sak som ska paras ihop med skuggan av samma sak och det hade varit lätt att göra på lärplattan. Memoryt kan även används vid reflektionstillfällen. Vi har andra fotomemoryn, dock utan ljud, de är dessutom svårare för barnen att själva göra. Det här är väldigt användarvänligt, en kort förklaring sedan kan de snabbt göra egna memoryspel.

IStopMotion

Denna animering i IStopMotion utspelar sig när Amanda 2 år målar och utforskar med flaskfärgen. Roligt, lärorikt och inspirerande att använda Ipaden och denna app som ett nytt verktyg i projektet och med de yngsta barnen på förskolan.

Uppgift 4 Fagottens förskola Fjäril och maskgruppen

Hur kan arbetet med IKT som införlivas i pågående projekt och i verksamheten i övrigt bidra till det livslånga lärandet?

Vi vill kort berätta vad vi arbetet med under vårterminen, en grupp har arbetat med fjärilen och en grupp har arbetat med masken. Vårt mål under projektets gång har varit att barnen ska få en fördjupning i naturvetenskap genom att undersöka och förstärka samband i naturen. Vi startade våren med att barnen fick redogöra för hur de trodde en fjäril kom till världen. Här använde vi oss av I-PAD genom att plocka fram olika bilder och texter där vi tillsammans med barnen kunde se och läsa hur detta fenomen ”går till”. För att lyfta och förstärka barnens olika tankar kring sambandet larv-puppa-fjäril började barnen tillverka egna larver. Dessa larver behövde givetvis, enligt barnen, någonstans att ”bo” så då tillverkades puppor och sedan skapades även fjärilen. De barn som arbetade med masken har även de använt I-PAD som ett naturligt verktyg i projektet. Vi har exempelvis filmat masken, studerat dess rörelsemönster, dramatiserat och skapat en djupare förståelse för maskens anatomi. Barnen blir nyfikna på masken, vad äter masken? Har masken fiender? Vi använder I-PAD för att söka svar på många frågor. Vi hittar vi en film där staren äter masken, ett bildspel där en padda äter upp en mask. Barnens ögon tindrar, de vill se mer och mer. Här har vi ett exempel på livslångt lärande, där vi pedagoger tillsammans med barnen fördjupat oss i naturvetenskapliga samband och där I-PAD blev ett viktigt verktyg i undersökandet hur detta fenomen blev till. Barnen har fått mera erfarenheter av hur man kan ta reda på ny (fakta) kunskap.

Barnen som arbetat med masken skapar under projektets gång en djupare förståelse för masken och dess levnadsvillkor. De kan beskriva vart masken lever, vad den livnär sig på, vilka dess naturliga fiender är osv. När sedan barnen i fjärilsgruppen arbetat klart med larven, puppan och fjärilen fick de berätta sina teorier om hur de verkligen tror att en larv kan ”förvandlas” till en fjäril. En flicka berättar att larven behöver vatten och gräs och en puppa för att bli en fjäril och när fjärilen har förvandlats klart sätter den sig på en blomma och när solen lyser på blomman får fjärilen de färger som blomman har. När alla barn redogjort för sina teorier fick de arbeta i Puppet Pals och göra en egen teater med puppan, larven, fjärilen och masken. Jättefin app där man fotar saker barnen skapat för att sedan göra teatern. Det är alltså inget ”nyskapande” utan vi koncentrerade oss på att lyfta barnens teori på ett nytt spännande sätt.

Ännu ett exempel på ett livslångt lärande, där vi med I-PAD som hjälp kan dokumentera barnens processer, fördjupa oss i saker och sedan jobba vidare. (Forskning har visat att det är värdefullt för lärandet att få möjlighet att använda sig av olika uttrycksätt, hur kunskaper och erfarenheter befästs om man får använda så många sinnen som möjligt, viktiga ingredienser för ett livslångt lärande. Vi känner att vi genom detta arbets- och förhållningssätt skapar förutsättningar för detta). Här ser vi också att dessa barn som har ”gått vidare” i Puppet Pals har jobbat med den appen även när vi inte haft projekt. Ett annat exempel på livslångt lärande är att vi uppmärksammat att även berättandet har utvecklats för barnen. De har lärt sig att en berättelse behöver ha en början, en mitt och ett slut, svenska på ganska hög nivå.

Vi fortsatte projektet med att vi beställde hem puppor som skulle bli fjärilar bara vi skötte om dem. När pupporna anlände till Fagotten började vi tillsammans med barnen arbetet med att sköta om dessa fantastiska ”varelser”. Vi byggde ett hem åt dem gav dem vatten och ljus och allt detta dokumenterade vi på I-PAD: en för att senare kunna göra ett bildspel om när undret sker; att det blir fjärilar. Efter en vecka får vi ett SMS av en kollega som är på jobbet på kvällen att vi fått en stor och vacker fjäril, sedan föds de en efter en och innan veckan är slut har alla fem fjärilar ”fötts”. Här fick barnen ännu en bekräftelse på att deras teorier stämmer. Prata om livslångt lärande och att I-PAD, kamera och annan teknisk utrustning är betydelsefull för att kunna dokumentera barnens lärandeprocesser.

I vårt arbete är pedagogisk dokumentation oerhört viktigt och i detta arbete har vi haft otroligt mycket hjälp av paddorna. Det som också känns positivt med alla dessa tekniska hjälpmedel är att man kan delge så otroligt många. Givetvis ge barnens lärande ”tillbaka till barnen” men föräldrar och släktingar får en mycket större inblick i barnens lärandeprocess.

Barnen har hittills visat mycket stort intresse för pekplattorna och ni ser att det är lustfyllt och engagerande. Hur kan ni jobba för att det ska bli ett skapande och kreativt verktyg och inte mest en ”spelmaskin”.

Man kan titta på det vi skrivet här ovanför, där kommer det fram ganska tydligt hur man kan arbeta för att det inte mest ska vara en ”spelmaskin”, men fler exempel finns i vårt fortsatta arbete i projekt. En flicka, som hade jobbat i Puppet Pals med sin teori om larv-puppa-fjäril, fick möjlighet att befästa sin egen teori och fantasi genom att göra en bok. Denna bok fick hon måla på papper med tuschpennor, när hon gjort den klar fotades alla hennes bilder i boken och sedan la vi in dem i Book Creator. I denna app fick hon lägga in text med hjälp av en vuxen och sedan lägga till ljud och läsa texten hon skrivit. Detta är också ett livslångt lärande, läs- och skrivförmågan får en extra skjuts på vägen och denna tjej som snart fyller 5 år har nästan knäckt läs och skrivkoden.

Book Creator är en app som även används inom maskgruppens projektarbete. Att skapa digitala böcker har varit lustfyllt och spännande. Barnen har fått reflektera över böcker och dess uppbyggnad. Framsida, innehåll, avslut författare och illustratör, hur en bok är uppbyggd är inte så självklart. Vi har även sett att grupparbetet förstärkts, barnen ser och lär av varandra i en rasande takt. Att hela barngruppen ”fångas” och utmanas av detta verktyg är för oss pedagoger en spännande process att följa. En del barn vågar och vill utforska nya appar och funktioner med gott självförtroende. Medan andra barn sitter bredvid, observerar och tar sedan steget att våga prova själv. Men vår uppfattning är att alla barn oavsett personlighet, ålder och kön är intresserade av de digitala verktygen och vill använda dem. Vilken möjlighet det ger oss pedagoger, att ha tillgång till ett verktyg som fångar alla barn!

Hur vi pedagoger ska gå tillväga för att utveckla I-PAD till ett kreativt verktyg har i vårt arbetslag varit en utmaning som krävt kontinuerlig reflektion. Vår övertygelse är att den kan användas som annat än en ”spelmaskin” och vi hittar ständigt nya sätt att med hjälp av paddan utveckla barnens lärprocesser. Vi ser att I-PAD kan utveckla många delar av förskolans traditionella verksamhet. Exempelvis inom musik, dans, drama, skapande, språk och kommunikation, matematik osv. Men det sker inte automatiskt, vi pedagoger har ett ansvar att visa barnen på dess mångfald. Att inspirera barnen till att använda I-PAD som ett verktyg som kompletterar verksamheten istället för att fastna i ”spelen”.

Det vi också tycker är viktigt är att vi pedagoger har ett tydligt mål med vad vi vill med varje app vi laddar ner, vad är vårt syfte och att vi sedan reflekterar tillsammans om vad som hände. Då tror vi detta löser sig automatiskt och att Ipad:en inte bara blir en ”spelmaskin”.

 

Toca boca

I facebookgruppen ”iPads i skola och förskola” har frågan om att ha kvar Toca boca spelen kommit upp. Av de spel vi har provat har vi bara valt att ha kvar Toca Store som vi tillsammans med barnen har utvecklat(se tidigare inlägg). Varför har vi då valt att inte ha kvar de andra Toca spelen? Vi anser helt enkelt att de inte är tillräckligt lärande eller att vi kan utmana barnen vidare i dessa. När barnen spelar tex. Toca Monster eller Toca Hair Salon så känns det mer som att barnen använder iPaden som en spelmaskin och det känns inte bra.
Det finns väldigt många bra appar som är mer pedagogiska och lika lustfyllda än många av Toca Bocas. Om vi inte tycker att de uppfyller våra krav så finns det ingen anledning att ha dem kvar på iPaden. Vi är närvarande pedagoger som är med när iPaden används, just för att hitta vägar att utmana och se barnens lärande. Som förälder har jag ibland en annan syn än i mitt arbete som pedagog. Hemma har vi inga krav på att spelen måste vara pedagogiska och hur man uppfostrar sina egna barn är ganska fritt. Där är det upp till var och en. Vi har ett ansvar som pedagoger att kritiskt granska appar, eftersom vi har ett läroplansuppdrag. Känns inte apparna bra för dig som pedagog så plocka bort dem, hittar man ett bra sätt att använda dem så är det bara att ladda hem dem igen.

Hemmingsmarks förskola uppgift 4

Fråga 1: Barnen har hittills visat mycket stort intresse för pekplattorna och ni ser att det är lustfyllt och engagerande. Hur kan ni jobba för att det ska bli ett skapande och kreativt verktyg och inte mest en ”spelmaskin”?

Ska man ha många eller få appar?

En fråga som vi ställer oss är hur det hade varit utan smekmånadsperioden för barnen, om vi istället hade inlett med ett fåtal appar. Hade intresset för plattan varit annorlunda om vi inte valt att ha s.k. spel utan bara kreativa appar? Även vi pedagoger har varit i smekmånadsfasen och laddat ner många olika appar. Nu är vi mer kritiska och förkastar många som vi tidigare har samlat på oss. Det sker alltid ett visst lärande, men kanske inte tillräckligt mycket för att låta det ta tid från annat, där förutsättningarna för lärande är bättre. Det gäller både andra appar och övrig verksamhet.Vi var inte heller medvetna om att de appar som vi köpt hem alltid finns kvar även om man kastar dem. Då hade kanske vi pedagoger kunnat köpa hem appar i förväg och redan i det läget kasta för att i lugn och ro prova dem utan att de varit synliga för barnen. Nu blev det istället så att barnen, i smekmånadsfasen, använde appar som vi sedan valt att ta bort. Om nu det är fel? Det kan också vara så att vi med hjälp av barnen fått syn på något som vi annars inte skulle ha sett. Vi har lärt oss mycket av det också. Visst är det viktigt att vi lär tillsammans med barnen, men det är också viktigt att pedagogerna har tid och möjlighet att utforska programmen innan de presenteras för barnen. En annan fundering är om det kan ha varit bra för oss pedagoger att ha utforskat plattorna någon månad innan projektets start. Då hade vi fått en överblick över vilka typer av appar som finns och det hade varit lättare att göra ett urval. Det tog ett tag innan vi förkastade appar med reklam och ”iappköp”, men nu känns det helt otänkbart att det ska finnas. Om vi har sett att det är en bra app så har vi valt att köpa den istället för att acceptera det. Barnen tappar så lätt fokus när de råkar trycka bort sig från själva programmet.

Urval av appar

Det är trots allt vi som styr eftersom det är vi som väljer vilka program som finns tillgängliga. Det som är helt avgörande för om plattorna blir ett skapande och kreativt verktyg och inte en spelmaskin är vilka appar som finns tillgängliga på den. Barnen kan bara välja bland de appar som vi pedagoger laddar ner. Genom vårt val av appar signalerar vi till barnen vad en platta är och vad den ska används till. Eftersom inga av våra barn har plattor hemma så är deras bild av plattans användningsområde helt beroende av de appar vi väljer här på förskolan.

När tillåter vi att barnen använder pekplattan?

Våra pekplattor ligger framme hela tiden men de är inte alltid tillgängliga för barnen. De kan fråga om de får använda plattan och det får de göra så länge de inte har suttit med den tidigare under dagen. När barnen frågar efter plattan själva får de berätta vad de vill göra och oftast vill de använda den för att ”spela”. Ibland kan de välja själva och andra gånger försöker vi uppmuntra dem att prova något som de inte gjort tidigare. Vi har valt att begränsa barnens ”skärmtid” för att få balans mellan användandet av plattan och det vi erbjuder i verksamheten i övrigt.

Närvarande pedagoger

Vi vill gärna att en pedagog är närvarande när barnen använder pekplattan och helst att det inte är fler än 2-3 barn samtidigt, beroende på vad man gör förstås. Genom att man är närvarande som pedagog har man möjlighet att fånga upp det barnen säger och upptäcker. Utifrån det kan vi utmana dem vidare. De program som är av spelkaraktär är lättare för barnen att komma in i själva eftersom de är så intuitiva om man jämför med de kreativa. De senare programmen kräver i det här första stadiet en närvarande och medforskande pedagog på ett annat sätt, även om de också är väldigt intuitiva i förhållande till vad man kan använda de till. När barnen börjar med ett spel och stöter på motgång eller ledsnar på spelet innan det är klart så vill de gärna sluta och byta spel. Då försöker vi istället få dem att fortsätta, dels för att de ska känna att de klarar av det och även för att de inte bara ska klicka runt på plattan. Pekplattorna används också som ett verktyg inom temaarbetet, på samma sätt som förskolans övriga verktyg. Om pedagogerna är trygga i de skapande och kreativa verktygen, så är det enklare att utmana och hålla kvar barnens intresse. Det vi har märkt är att om inte vi” kan” så är det lättare för barnen att tappa intresset eftersom vi har varit tvungna att börja om eller att man går fel vägar i programmet. Man kan likna det med att börja läsa reglerna till ett sällskapsspel samtidigt som man ska spela. En fråga som väckts när vi pratade om sällskapsspel är om vi ska byta ut appar på samma sätt som vi gör med sällskapsspel och pussel, när man har spelat de ett tag så byts de ut.

Spel?

När barnen säger till oss att de vill spela på plattan så upplever vi det negativt, men om de istället väljer ett ”riktigt” (fysiskt) spel så upplevs det positivt. Ofta säger barnen att de ”spelar på plattan” när de använder de kreativa programmen också och i många av spelen finns klurigheter som nästan kräver ett samarbete av barnen. Här är det våra egna värderingar vi måste jobba med, eftersom vi faktiskt gjort ett urval av pedagogiska spel. Det viktiga är att vi har ett syfte och att det sker ett lärande i spelen.

Gå mellan tekniker

Genom att utveckla spel tillsammans ser man också till att pekplattan inte blir en spelmaskin. Ett exempel är hur vi har jobbat med ”Toca store”(se tidigare inlägg). Utifrån det barnen gör på plattorna kan vi som pedagoger ge dem utmaningar, exempelvis att be dem att rita samma sak på papper som de just ritat på plattan, ta in teckningar och bilder i pekplattan som barnen kan arbeta vidare med mm.

Mottagare till det som barnen skapar

För att få barnen att i ännu högre grad välja kreativa och skapande appar tror vi att det är bra att vi ser till att det finns en mottagare. Kanske ordna en filmvisning, mejla till föräldrar eller att barnen visar förvarandra. Vi visar att det de gör är viktigt. Processen när barnen arbetar med t.ex. en film är ju det centrala men vi tror att barnen blir mer motiverade när även produkten de skapar används till något meningsfullt.

Många frågor har väckts och väcks under projektets gång, frågor som vi känner att det är viktigt att prata och reflektera om för att pekplattorna ska bli kreativa verktyg.